ttherese

ursäkta bilden, men alla är fula ibland.

jag har en vän som jag delar allt med. allt det där som man inte klarar av själv utan måste vara två för. skratt, tårar, panik, rädlsa, trötthet, att känna sig eländig och bortglömd av hela världen, göra ingenting en varm sommardag, gå en tyst promenad i regnet. vad som hellst. hon ställer upp på allt och finns alltid där.

igår var det min tur att finnas där, och jag gjorde så gott jag kunde. på dagen hade hon varit på begravning. en sån där sorglig men samtidigt fin och välbehövlig. på kvällen jag åkte till henne, lagade mat med henne, gick världens kortaste promenad, dog av hjärtattack med henne på grund av två grodor och en fågel, snackade skit, kollade på tv och sov bredvid henne. och gick upp kl 06.12 för att hon jobbar.

vi klarar allt tillsammans. allt.

det är så fruktansvärt tomt utan honom. jag har ju varit med honom varenda möjliga dag hela sommaren. jag vaknar med panik när jag inser att jag är ensam i sängen. det är helt sjukt. det är värre än jag trodde.

vad ska jag göra på dagarna? jag tillbringade dem med honom, men nu, jag vet inte. jag gör ingenting. vaknar senare än jag är van med, sover bort halva dagen framför tvn, cyklar upp på stan och försöker få tiden att gå. och jag äter godis. jag tröstäter, eller något liknande. jag vet inte. jag kan inte göra så, det är inte bra. jag måste sluta.
och jag tröstshoppar. som vanligt.
edvin, jag har köpt ett par pumps nu! jag är glad. fast inte de där vi kollade på, utan ett par lite finare.

det är 4 och en halv månad kvar, inte 5 och en halv som jag skrev förut. woho!
det bara måste gå fort. annars kommer jag må ganska obra antar jag. men jag och mamma har diskuterat saken lite och det kommer nog gå ganska fort.
augusti
7e-16e: cykling och boomerang.
18e(?): skolstart.
september
hela månaden: cykla. och gå några varv på banan kanske?
första halvan: plugga och tro att jag är duktig.
andra halvan: börja svettas på gymmet igen.
21a: grattis mig!
22a: grattis klas.
23e: grattis morfar och emil.
oktober
hela månaden: plugga, cykla de fina dagarna, gymma, shoppa. höstliv, jag gillart!
helgerna: jobba, förhoppningsvis.
november
hela månaden: plugga, leva på gymmet och regna bort.
helgerna: jobba, förhoppningsvis.
december
1a: grattis lillebror!
början någon gång: knappast bal?
första halvan: julklappshysteri

sen kommer han hem igen. bra va? jappjapp. det kommer gå bra. jag vet det.

nu är det två timmar kvar tills det är dags att säga hejdå. två timmar.
jag kan inte inte riktigt förstå. vardagen fortsätter, fast utan honom.

vad ska jag göra i fem och en halv månad?
jag kommer vakna ensam varje morgon, inte känna någon närhet, känna mig meningslös och sakna honom tills jag svimmar. kommer jag klara det? ja. för jag älskar honom. på riktigt.

han kommer hem till jul. jag är så glad för det. jag är sådär jätteglad. sådär så att man ler, studsar och skrattar i smyg. men sen efter två veckor åker han tillbaka igen. och kommer inte hem förens till sommaren.

jag kommer bli galen. men det får ni stå ut med.
när therese är kär så är hon. och då kan ingenting stoppa henne.
så det så.

jag hjärta dig edvin lynch.

det är svårt att få någonting skrivet här när det enda jag tänker på är honom. han den där. min edvin. jag menar, jag kan skriva hur mycket som hellst, men ni kommer förmodligen tycka att det är tjatigt med allt mitt edvinsnack. det skulle nog jag tycka.
hur som hellst, jag tycker om honom mer än allt. jag älskar honom. och om en vecka är han en halv världskarta ifrån mig, i nästan ett år. jag kommer bli galen.

det regnar. och det har gjort det sen jag vaknade i famnen på edvin. vad gör man när himlen är grå, regnet faller och luften känns så där tung? jo, man kollar på film. det är precis vad vi har gjort hela dagen. film film film.
för ett tag sen blev vi hämtade av hans supergulliga mor för att åka till hallsberg, köpte pizza på vägen och nu står mannen i duschen och min pizza blir kall. han duschar länge för att vara kille. suck.

okej allihopa, jag vet en sak. vill ni också veta? jo, det är så här att jag vet en kille som är kung på att blogga. axl heter han och han är min vän. kasta ett öga på hans blogg. det är en order. bara så att ni vet.
http://axlbroberg.blogg.se/

cajsa, du vet hon cajsabäst, hon har gjort en beskrivning av mig. jag bara måste lägga ut den här. den är så vacker.

"Therese: 17 år, hon som är så bra, hon som man ibland skulle vilja va. Hon som finns där för en, hon som är en sann vän. Utan henne vore mitt liv inte det samma. Hon är snygg, vacker och söt på samma gång, tro det eller ej! Det finns inga ord."

"livet har lärt oss att kärlek inte består av att stirra på varandra utan att titta i samma riktning"

antonie de saint-exupéry

måndag till onsdag i edvins brors sommarstuga. det var värt.

det är en mysig stuga vid vättern, och jag tycker om den. jag tycker om sommarstugor överhuvudtaget. att få vara där tillsammans med edvin var bäst. han är bäst. och han är min.

vill du veta något riktigt sexigt? min man i våtdräkt, med cyklop, simfötter, iskalla läppar och blött ruffsigt hår. och med en nyupphittad kräfta i handen. kan det bli bättre än så? jag tycker om honom.

sommarlov, ja det är hur skönt som hellst.
det finns ingenting att klaga på, inte alls.
fast jag saknar skolan lite grann.
inte skolan för skolans skull, nej.
jag saknar folket. jag saknar tekhum.
jag ville bara säga det. ni är bra.

klockan är snart två. mitt huvud sprängs snart och jag vet så väl att huvudvärken kommer att gå över direkt när jag somnar. jag vet det. jag sitter iallafall kvar vi datorn och säger till mig själv: snart, om en stund. snackar med folk på msn, läser bloggar och lyssnar på musik på youtube. inget viktigt. bara saker man kan göra när som hellst på dygnet, vilken dag i veckan som hellst. endå sitter jag här och är galet trött och har huvudvärk.

lite om dagen kanske? jag vaknade med hans arm runt mig och insåg att livet är lite bättre än vanligt, sen skulle han iväg så jag smsade höppe: cykla?
han taggade till så vi tränade en kort stund jag och höppeman, sen fixade jag mig lite snabbt och kastade mig på cykeln till cajsabäst och så hämtade vi våra supersnygga HAtröjor. jag kommer leva i den. jag älskar den.
vad gör vi nu? vi cyklar runt lite.
vi cyklade vill väster, sen till ad, in på parkhallen o köpa loka, cykla vilse, sen vidare till rynninge/norr och tillslut kom vi hem till cajsabäst igen.
värd dag.

att ligga vaken och kolla på någon som sover, kolla på när han sover, är bland det bästa som finns. det pirrar i hela kroppen och när han slår upp sina underbara ögon och ser på mig så vet jag inte vart jag ska ta vägen. det finns en trygghet i honom och jag vill bara vara nära. 

jag är inte betuttad längre, jag är kär.

efter 13 dagar utanför sveriges gränser är jag nu hemma igen.
skönt? du anar inte.

kroatien var bra. ön pag var bra. staden pag var bra. det var inte något turistkomplex, du vet ett sånt där med flera mil sandstrand med 25 rader likadana parasoll med tillhörande solstolar, grumligt vatten och skräp överallt.
nej, pag hade små grus/klipp-stränder utan parasoll, och utan solstolar. där gick man en stund längs vattnet och valde en strand, sin egna lilla strand, och där satte man upp sitt egna parasoll, la sig på sin handduk och spenderade dagen med familjen. bara familjen. inga andra tokiga människor. inga andra turister. det är semester på riktigt.

efter en vecka i paradiset rullade bilen vidare mot italien och mot bibione. bibione är ett turistkompelx. byggt för turister, inget annat. flera mil sandstrand, 25 rader likadana parasoll med tillhörande solstolar, illegala försäljare som inte vet innebörden i ordet nej, fler tyskar än italienare och var tionde bil är svensk. det är ovärt.

nu har jag varit i bibione i totalt tre veckor av mitt liv. en vecka i år plus två veckor förra året. jag kommer inte åka dit igen. jag tycker om italien, men inte bibione. när man är där så finns det ingenting som säger att man är just i italien. "vi skulle kunna vara vart som hellst på jordklotet, här finns det ingen kultur, bara turister", det är uttalandet om bibione av en svensk kvinna jag träffade där. jag håller med. man reser ju lite för kulturens skull med. det gör iallafall jag.

kroatien och pag kommer jag definitivt se mera av. inget snack om saken.