den där första dagen
måndagar är min värsta dag, helt ärligt. det är väl sådant jag får stå ut med antar jag.
jag har fortfarande inte kommit ur sommarlovsrutinerna. sova på dagarna och vara vaken på nätterna. och jag har inte kommit in i skolrutinerna. upp tidigt, skola hela dagen, träna, plugga, sova. men jag kommer väl in i det om några veckor, hoppas jag.
klockan är nio och jag är trött. det känns inte bra, men det är bara att gilla läget och sova.
godnatt folket.
andra året
jag tycker att det är skönt att börja skolan igen. sommarlov är skönt. men vardagsrutiner är nästan ännu skönare.
men det där med att gå i skolan är inte alltid det enklaste. väckarklockan ringer samtidigt som solen håller på och vaknar, kampen om badrummet på morgonen, kommer jag försent till första lektionen-paniken när jag sätter mig på cykeln, de tunga ögonlocken under första lektionen, sista lektionen, och förmodligen lektionerna mitt på dagen med, det alltid försvunna pennorna, långa matköer, högarna med läxor och sena kvällar.
fast det finns mycket som är bra också. fantastiska vänner i skolan, skratt hela dagarna, glädjen och stoltheten när jag är klar med ett projekt eller en uppgift. och något som är viktigt för att jag ska fungera, vardagsrutin. allt det där med bestämda tider. ät nu, träna nu, plugga nu, sov nu. livet blir enkelt då.
snart är det dags för mig att sova. jag håller på att vända tillbaka dygnet efter sommarn där det var full fart natten lång.
tack för kaffet.
boomerang tvåtusenåtta
imorgon, typ kl 07:10 har jag klätt på mig mina kalassköna cykelbyxor och är på väg ut till cykeln som redan nu står packad och klar i förrådet. vi ska cykla till vässarö. iallafall vi som är bra. haha. tre och en halv dag helvete. förhoppningsvis ett underbart helvete.
när vi kommer fram så ska vi leva livet på sveriges mest fantastiska ö. tack för det. när jag kommer hem blir det massa bilder och brutalt bra historier.
brev är värt. brev med godis i är obeskrivligt.
komigen, gör mig glad.
Therese Wickström
Hännes Arm, Hovsta scoutkår
Vässarölägret
742 96 GRÄSÖ
prylar, minnen och skräp. och ett sms
jag behöver rensa ibland. jag behöver ordning.
nästa projekt är garderoben. jag frågar mig själv varje dag: använder jag verkligen allt det här? nej, det gör jag inte, så nu ska massor rensas ut. det känns så bra att skicka iväg kläderna till någon som behöver de bättre än mig själv. jag tycker om att göra någon glad. tummen upp för välgörenhet. tummen upp för att jag skickar mina gamla kläder till estland.
jag fick ett sms idag. mitt i mitt tråkiga städande. det var ett speciellt sms som jag blev obeskrivligt glad av. välformulerat och skrivet från hjärtat. det var det finaste smset på länge. tack marika.
hösten, den tomma hösten
vad ska jag göra på dagarna? jag tillbringade dem med honom, men nu, jag vet inte. jag gör ingenting. vaknar senare än jag är van med, sover bort halva dagen framför tvn, cyklar upp på stan och försöker få tiden att gå. och jag äter godis. jag tröstäter, eller något liknande. jag vet inte. jag kan inte göra så, det är inte bra. jag måste sluta.
och jag tröstshoppar. som vanligt.
edvin, jag har köpt ett par pumps nu! jag är glad. fast inte de där vi kollade på, utan ett par lite finare.
det är 4 och en halv månad kvar, inte 5 och en halv som jag skrev förut. woho!
det bara måste gå fort. annars kommer jag må ganska obra antar jag. men jag och mamma har diskuterat saken lite och det kommer nog gå ganska fort.
augusti
7e-16e: cykling och boomerang.
18e(?): skolstart.
september
hela månaden: cykla. och gå några varv på banan kanske?
första halvan: plugga och tro att jag är duktig.
andra halvan: börja svettas på gymmet igen.
21a: grattis mig!
22a: grattis klas.
23e: grattis morfar och emil.
oktober
hela månaden: plugga, cykla de fina dagarna, gymma, shoppa. höstliv, jag gillart!
helgerna: jobba, förhoppningsvis.
november
hela månaden: plugga, leva på gymmet och regna bort.
helgerna: jobba, förhoppningsvis.
december
1a: grattis lillebror!
början någon gång: knappast bal?
första halvan: julklappshysteri
sen kommer han hem igen. bra va? jappjapp. det kommer gå bra. jag vet det.
kall pizza och kärlek
hur som hellst, jag tycker om honom mer än allt. jag älskar honom. och om en vecka är han en halv världskarta ifrån mig, i nästan ett år. jag kommer bli galen.
det regnar. och det har gjort det sen jag vaknade i famnen på edvin. vad gör man när himlen är grå, regnet faller och luften känns så där tung? jo, man kollar på film. det är precis vad vi har gjort hela dagen. film film film.
för ett tag sen blev vi hämtade av hans supergulliga mor för att åka till hallsberg, köpte pizza på vägen och nu står mannen i duschen och min pizza blir kall. han duschar länge för att vara kille. suck.
okej allihopa, jag vet en sak. vill ni också veta? jo, det är så här att jag vet en kille som är kung på att blogga. axl heter han och han är min vän. kasta ett öga på hans blogg. det är en order. bara så att ni vet.
http://axlbroberg.blogg.se/
idétorka, tunghäfta, you name it
jag har ingen inspiration längre. inte alls faktiskt. det kommer förmodligen inte bli så mycket seriöst skrivet här de närmaste dagarna. det kommer nog inte bli så mycket skrivet överhuvudtaget. eventuellt någon bild om kameran blir använd. inte mer än så.
jag kommer mest trampa runt på min kära cykel och göra allt för att vara med edvin varje möjliga minut.
jag skriver när jag har någonting att berätta. jag lovar.
tack för kaffet.
om en stund
lite om dagen kanske? jag vaknade med hans arm runt mig och insåg att livet är lite bättre än vanligt, sen skulle han iväg så jag smsade höppe: cykla?
han taggade till så vi tränade en kort stund jag och höppeman, sen fixade jag mig lite snabbt och kastade mig på cykeln till cajsabäst och så hämtade vi våra supersnygga HAtröjor. jag kommer leva i den. jag älskar den.
vad gör vi nu? vi cyklar runt lite.
vi cyklade vill väster, sen till ad, in på parkhallen o köpa loka, cykla vilse, sen vidare till rynninge/norr och tillslut kom vi hem till cajsabäst igen.
värd dag.
semesterrecention
skönt? du anar inte.
kroatien var bra. ön pag var bra. staden pag var bra. det var inte något turistkomplex, du vet ett sånt där med flera mil sandstrand med 25 rader likadana parasoll med tillhörande solstolar, grumligt vatten och skräp överallt.
nej, pag hade små grus/klipp-stränder utan parasoll, och utan solstolar. där gick man en stund längs vattnet och valde en strand, sin egna lilla strand, och där satte man upp sitt egna parasoll, la sig på sin handduk och spenderade dagen med familjen. bara familjen. inga andra tokiga människor. inga andra turister. det är semester på riktigt.
efter en vecka i paradiset rullade bilen vidare mot italien och mot bibione. bibione är ett turistkompelx. byggt för turister, inget annat. flera mil sandstrand, 25 rader likadana parasoll med tillhörande solstolar, illegala försäljare som inte vet innebörden i ordet nej, fler tyskar än italienare och var tionde bil är svensk. det är ovärt.
nu har jag varit i bibione i totalt tre veckor av mitt liv. en vecka i år plus två veckor förra året. jag kommer inte åka dit igen. jag tycker om italien, men inte bibione. när man är där så finns det ingenting som säger att man är just i italien. "vi skulle kunna vara vart som hellst på jordklotet, här finns det ingen kultur, bara turister", det är uttalandet om bibione av en svensk kvinna jag träffade där. jag håller med. man reser ju lite för kulturens skull med. det gör iallafall jag.
kroatien och pag kommer jag definitivt se mera av. inget snack om saken.
midsommar
idag är det midsommarafton. det är då det är sommar, säger de som tror att de vet. men jag vet inte, det är kallt, det blåser och himmlen är grå, ska det vara så? jag tvivlar på det.
i år ska jag fira midsommar med pappa och massor med familjer som jag aldrig har träffat. hur värt kan det bli? kan du komma och kidnappa mig och sen så rymmer vi till paradiset? du vet där det är sol, värme, jordgubbar och kärlek.
hela morgonen har vi gjort i ordning inför den perfekta midsommaraftonen som pappa och åsa har uttalat sig. jag vet inte om jag håller med. det vi egentligen håller med är att klä in hela altanen med ungbjörkar som är tagna dirket från naturen (fyfyfy, man får inte förstöra sådär!), lagat mat, fruktansvärt mycket mat, sådär så att man mår illa, vi har bakat tårtor och efterrätter, plockat blommor, gjort kransar till håret och gjort en midsommarrtång och ställt mitt på gräsmattan. måste jag sitta på en björkinklädd altan med en blomsterkrans i håret, äta för en hel vecka och stirra på en midsommarstång med tanken att jag måste dansa runt den vid ett senare tillfälle på dagen bara för att det råkar vara midsommar.
jag kanske är patetisk, men det där med traditioner är ingenting för mig tror jag. jag tycker inte att det måste vara som det alltid har varit. det blir bara fånigt då. hela sverige gör likadant, för det ska man göra.
nej, om jag fick bestämma själv så skulle jag ta med mina bästa vänner och åka till något lungt och ensamt ställe och grilla, lyssna på musik, dansa och skratta hela dagen. helt utan måsten, helt utan traditioner, vi skulle göra som vi själva ville.
men, glad midsommar på er allihopa.
överspelade känslor och sällskapssjuka
jag vet.
det blir så ibland.
förlåt, jag ska bättra mig.
hur som hellst, familjen började sin resa mot kroatien inatt. jag blev kvar hemma, för jag skulle jobba. suck. jag måste berätta att det var en underlig känsla när mamma kl halv 3 på natten låste dörren medans jag låg i min säng och lyssnade på dem. jag hade bara lust att springa efter och ropa "stopp, ni glömde mig". det gjorde jag förstås inte. jag låg kvar i min säng och kände mig som den ensamaste i hela världen. jag kände mig övergiven. men ändå inte. på samma gång. jag var ensam hemma. jag kände mig stor.
10 minuter efter att jag hörde hur dörren låstes och hur bilen startades och rullade iväg gick jag upp och larmade hela huset, av rädsla för att någon skulle komma in. sedan somnade jag.
nu ligger jag i min säng hemma hos pappa. det är faktiskt ganska skönt att vara här igen. det är skönt att träffa honom igen. han som tydligen är min pappa.
opepp och superglad
Jag kom iallafall iväg tillslut - utan att vara fixad helt, utan att ha gjort allt mamma bad mig och utan frukost. Bra jobbat? Nej.
Skolan var helt okej idag.
Klara är bra. Hon vet hur man ska värma sig. Hon vet hur man skämmer ut sig. Jag tycker om henne!
Att kolla på snyftfilm i skolan kan knappt vara tillåtet, jag gråter ju alltid till filmer.
Fast den var bra. White Squall.
Puss på den.
När jag kom hem var jag faktiskt taggad på att plugga, så det gjorde jag, tills jag dog. Då fanns det inga alternativ - cyklacyklacykla. Jag älskar det. Sen så tänkte jag plugga igen, hur gick det? Inte alls bra faktiskt. Msn när en viss person är inloggad och skriver - det är ingen bra kombination med pluggning. Inte alls. Idag valde jag msn. Jag är värdelös i skolan just nu, men det är ju snart lov!
Det här blev en bra dag. Tillslut. Tack för kaffet.
länscupen
Spelade golftävling i regnet idag. Mysigt? Nej.
Jag var helt opepp, det regnade och var kallt. Och Simon var i andra laget, blä på det. Ibland vill man ha sin bror nära. Som tur var fick jag spela foresome med Jessica, men vi förlorade på 16. Bu.
Nu ligger jag i sängen och fryser.
Det är kanske dags att sova? Även om klockan inte ens är 10? Jo, det är nog det.
Mera sol.
Mera värme.
Mera sommar.
Jatack.
sol sol sol
Helt underbar dag. Sol, massor av sol, klarblå himmel och en värme som ger glädje genom hela kroppen. Jag blir glad av vackert väder. Väldigt glad, och väldigt pepp.
Trots all den fantastiska energin så är det hemskt. Jag nästan hatar det - vackert väder. Det finns inget val. Det är visa eller visa som gäller. Fyfan.
Träningen gick iallafall bra.
Min bag var finast.
Julia var där, Kajsa var där. Då kan inget gå fel.
Massor med skratt.
Tack småflicks'.
